Etikettarkiv: hund

Vargen kommer? och andra djurupplevelser

I natt vaknade vi av att hunden morrade och stod och tittade ut genom fönstret. På sena kvällspromenaden vägrade hon att gå från gården och skulle direkt in tillbaka. Hon tittade även då mot vår skogsbacke och morrade. Det här är ett ovanlig beteende för vår hund. Då någon promenerar förbi oss skäller hon, finns en hund i promenadsällskapet skäller hon och viftar ivrigt med svansen. Känner hon lukten av vanliga skogsdjur väcks jaktinstinkten och hon gör allt för att få jaga.

Så här i vargatider funderar jag nog på vad som fanns i vår skogsbacke igår kväll och natt.

Vi har haft många djur runt vårt hus. Vitsvanshjorten har yrat runt på vår gård och även råddjuret.  Haren med sina små söta ungar brukade tidigare springa på vår gräsmatta men det är mera ovanligt nu. Ifjol såg vi på hundpromenaden spår av järven. Rödräven syns till ibland. När vi byggde vårt hus sov en älgkalv vid vår trappa.

Under byggtiden besökte knasiga får bygget som rymt från sin beteshage. Överraskade blev minst sagt byggaren som kände att någon kikade över axeln och nyfiket följde med vad som hände på byggfronten inne i vårt hus. 

När vi flyttade in i vår skogsstuga och bott något år såg jag haren kom springande förbi vår gård. Det var ingen ovanlig syn men jag fick en stark känsla av att det var något mera på gång. Så jag gick till fönstret och kikade runt.

Och vad fick jag se? jo lodjuret kom invid vår gräsmattskant i jakt på haren.

Jag upplevde lodjuret då jag var liten. Det är hemska minnen jag har av djuret, eftersom lodjuret med sina ungar dödade våra får som fanns ute i hagen. Då hade jag tidigare inte hört om lodjuret och för mig var det väldigt skrämmande. Jag minns att jag var rädd när jag skulle gå till min kamrat som bodde en kilometer från oss och efter en väg utan bebyggelse och vägbelysning.

Oväntat besök.

Räven kommer.

Jagade harar.

En liten harunge som söker sällskap.

Råddjur.

Älgen

Att stå på bordet eller icke stå på bordet, det är frågan.

För ett par veckor sen var vår drever på hundutställning. Hon blev underkänd, hon vägrade stå på utställningsbordet för att bli bedömd.

När vi ställde till dotterns fest för ett par dagar sen så fick hunden vara på utsidan. Då tårtorna var färdiga förde vi dem i garage kylskåpet. Dottern tog en snabb blick över bänkarna och köksbordet och konstaterade att allt var i kylen. Hon noterade inte sista smörgåstårtan som ännu var på bordet under smörpapper.

Hon lät hunden komma in och sitta kopplad på sin matta vid terassdörren och gick själv därifrån. Då sonen kom in i köket såg han hunden stå på bordet med ett spänt koppel som nätt och jämt nådde till smörgåstårtan. Vår ”väluppfostrade” hund stod på bordet och njöt av tårtan.  När hunden noterade att hon var avslöjad blev det mycket bråttom och hon glufsade i sig så mycket som möjligt innan det var slut på det goda. Sonen tog ner hunden som var alldeles vit av smörgåsfyllning runt nosen.

Dit for den tårtan.

Nu vet vi åtminstone att vår hund kan stå på ett bord med stor kämparglöd.
Så antagligen hamnar Doris på hundutställning igen. Nu behöver vi bara träna mera.

 

Doris väntar på ”varsågod”.

 

Människans bästa vän.

Båttur

Idag blir vår Drever Doris 2 år.

Vi funderade många år på att skaffa hund.
Och vi kom alltid fram till
att hundliv passade inte oss.

Dels på grund av allergier.
Och
vågade vi lita på att barnen
skulle klara en stor del av skötseln
som de dyrt och heligt lovade?

Men så kom dagen
då vi gav barnen lov att skaffa hund.
Med vissa villkor.
De skulle vara med i betalningen
av hunden och omkostnader.

En skötselplan gjordes.
Vi funderade också på hur vi gör då
värnplikt och studier kommer emot.

Doris är vald att passa vår familj.
Vi ville ha en jakt, promenad och sällskapshund.
En bysbo tipsade om en bra uppfödare.
Som dessutom hade valpar på kommande.

Vi fick hem Doris lagom till sommarlovet.
Vi har inte ångrat en dag att vi skaffat hund.
Doris ger oss mycket glädje
och får oss alltid att må bättre.

Vår i luften

skidor SkalmanDoris

Solen har strålat så vackert de senaste dagarna.
På köpet syns smutsiga fönster och dammet som virvlar.
Vårkänslorna smög fram och mattorna flög ut.
De blev säkert bra vädrade i nattens storm.

Sköldpaddan vill ut och krafsar på dörren.
Hunden löper.

Många har skidat Botnia Vasan idag.
Inte vi.
Det har vi prövat en gång.
Med ett resultat på längsta tiden i spåret.
Men stolta är vi ännu,
att vi nådde målet.

Idag har vi måra å på,
i solskenet.
Huggit, kvistat, kluvit och samlat ihop ved.
Vardagsmotion som är rolig då man arbetar i lag.


Boktips
VED, allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ.
Skriven av Lars Mytting.