Kategoriarkiv: Övrigt

Björken och stjärnan

Sen barn har jag fått höra att ”Björken och stjärnan” som  Zacharias Topelius beskriver i sin saga finns i Ulvis, Karvat. Jag har läst den gripande berättelsen flera gånger, om syskonparet som blir bortförda av ryska soldater under stora ofreden. Sagan slutar lyckligt. Barnen hittar tillbaka till sitt hem tack vare den stora björken på gården där vackra fåglar sjunger i morgonsolen och en stjärna lyser mellan lövbladen på kvällen.   

Det var många barn i Finland som blev bortförda under stora ofreden. Från Ulvis gård i Karvat togs först två syskon och senare ännu ett tredje barn. Syskonen var 12 år, 6 år och 9 år då de togs.

Topelius barnbarn Paul Nyberg (1889 – 1968) filosofie doktor, utförde sitt livsverk som  kulturhistoriker, författare och bibliotekarie. Han har bl.a. skrivit boken Zachris Topelius en biografisk skildring. I boken skriver han att Topelius sannolikt sammanslagit flera liknande berättelser och sagan har fått en mera allmängiltig och fosterländsk betydelse. Nyberg skriver också att ”I Österbotten känner man än i dag gården, till vilken barnen i sagan återvände, Ulvis i Vörå, där åtminstone för några år sedan en gammal björk stod som vårdträd på gårdsplanen.” (Nyberg, 1949)

Jag har funderat många gånger på hur det kommer sig att man känner till gården i Karvat, Ulvis som den plats barnen i sagan återvänder till?  Berätta gärna vad du vet eller fått höra!

Fotot ovan är taget vid Ulvis gård i början av 1900-talet. Stubben av den gamla björken stöttades länge med plankor så att den skulle hållas att stå. Till slut när björken stjälpte omkull så delade man ut bitar av barken åt den som ville ha. På 1950 till 1960-talet tog lärarinnan Ingrid Holm emot elever som kom på skolutfärder och ville se platsen ”Björken och stjärnan”. (Berättat av nuvarande gårdsägare, barnbarn till lärarinnan Ingrid Holm).

Det är nu tredje björken som växer upp på samma plats. Bilden är från september 2017 vid Ulvis i Karvat. Boken på bilden är en nyutgåva av Björken och stjärnan, med en modernare text som utarbetats av personalen vid  Nykarleby stadsbibliotek.

Sid 30 i boken Zachris Topelius – en biografisk skildring, skriven av Paul Nyberg (1949)

Ur boken: Människoöden och olika företeelser under Stora ofreden 1714-21 och 1808-09 års krig, [Projektgruppen Krig och elände: Edgar Stenbacka, Sven Löfqvist och Sven Simons]

En intressant webbsida: Enges släktforskning
Bortförda av ryssarna under Stora Ofreden

Grattis Topelius på 200 årsdagen och alla andra som fyller år idag!

I will clean my house today. Oh look! a book!

Jag tänkte skriva några bokrecensioner av dem bästa böckerna jag läst i år, men jag hade mycket svårt att välja bland böckerna jag läst. Istället har jag gjort en lista på de böcker som jag gett 4-5 poäng utav 5 möjliga. Hoppeligen får någon ett boktips!

Böcker i skärgårdsmiljö
Gunilla Linn Persson: Hemåt över isen
Eva Frantz: Sommarön

Historiska romaner
Mikaela Nykvist: Rök i fjärran
Linnea Dunér: Det sjunger i isen

Feelgood roman
Jenny Colgan: Den lilla bokhandeln runt hörnet

Bok som det tagit minst 100 sidor att läsa innan jag fängslats av berättelsen:
Fredrik Backman: Björnstad och Vi mot er

Bok jag lyssnat och skrattat åt i bilen
Karin Brunk Holmkvist: Sirila gentlemän sökes

Bästa tipset jag fått i Facebookgruppen Vörå läser
Anders De la Motte: Höstdåd
Hiekkapelto Kati: Kolibri

Bok jag upptäckt tack vare låntagare på bibban
Karin Erlandsson: Minkriket

Bok jag hittat på bibbans rullhylla
Josefin Sundström: Vinteräpplen

Böcker av Finlandssvenska författare
Mikaela Nykvist: Rök i fjärran
Eva Frantz: Sommarön och Blå villan
Karin Erlandsson: Minkriket

Deckare som jag direkt vill läsa fortsättningen på
Lina Bengtsdotter: Annabelle
Kati Hiekkapelto: Kolibri

Ska naturligtvis läsas, favoritförfattare
Anna Jansson: Det du inte vet
Viveka Sten: Iskalla ögonblick

Nyupptäckt kriminalserie
Pernilla Ericsson: Ett fall för Erlagruppen

Bok jag fått och gillat, deckare
Jussi Adler-Olsen: Kvinnan i rummet

Må illa bok. Thriller som baseras på verkliga händelser
Lisa Bjurwald: Ta min hand

******************************************************************************

Bok jag rekommenderar för 3-8 åringar. Lekfull bilderbok i rim.
Sanna Mander: Nyckelknipan

Bok jag rekommenderar för 6-9 åringar (passar också bra som högläsningsbok)
Anton Bergman: Världens mesta Ester

Bok jag rekommenderar för 9-12 åringar (passar också bra som högläsningsbok)
Kajsa Gordon: Om jag får stanna

Rolig, gränslös bok som tar upp allvarliga ämnen, 9?-12 år (passar också bra som högläsningsbok)
Petter Lidbeck: Mördarmormor

Bok jag rekommenderar för 12-15 åringar
Ingrid Olsson: Den här veckan är min

Bok jag rekommenderar för unga vuxna:
Pernilla Gesén: Det här kalla landet

Du kan läsa mera om böckerna i fredrikabiblioteken.fi

Vill du få eller dela med dig av boktips rekommenderar jag Facebook grupperna:

Vörå läser (vuxenlitteratur)

Läslänken (barnlitteratur)

Att anpassa sig and love it

(fortsättning på det första intrycket)

Allt jag önskade av vår semesterresa har vi möjlighet till här hemma på sommaren. Villalivet på holmen, det finns bara ett men, jag kan inte köra båt. När jag vill fara till holmen skall det också passa min båtkapten. Jag lovade dyrt och heligt mig själv första dagen på resan att jag måste lära mig köra båt på egen hand och ta reda på möjligheterna till en närmare båthamn. Det var mycket jag tänkte och ”lovade” den där första dagen…

Efter att vi haft kontakt med resebolaget kändes det mycket bättre. Vi andades ut och började skratta åt i vårt tycke ”elände”. Men smaken är som baken den är delad. Vi bodde på sjunde våningen och i hissen träffade vi människor. En dam vi pratade med var tionde gången på samma hotell and ”she loved it” !

Vårt uttryck under resan blev ”love it”. 

Samtidigt resebolaget sökte nytt boende åt oss så började vi anpassa oss till vårt ställe. Vi blev ”vana” med lukten på rummet. I den stora matsalen bad vi om att få sitta på ett lugnare ställe. Vi hittade en bra strand som var en bit från hotellet men strandpromenaden dit var väldigt fin.

Det blev en riktigt bra vecka med dottern. Vädret var på vår sida, bättre än vad prognosen visade. Vi fick rutin på vår semestervecka. De soliga dagarna gick vi till stranden, läste och lyssnade på poddar. Vi blev stamkunder på en lokal matbutik. Där fanns stora kött- och fiskdiskar som var en fröjd för ögat att se på, dock testade vi bara på choklad och annat ohälsosamt… Vi gjorde utflykter med lokalbussen och var till huvudstaden Santa Cruz och världsarvsstaden La Laguna. Vi promenerade till grannbyn, Candelaria som var ett riktigt vackert ställe. På kvällarna var vi helt nöjda att chilla på hotellrummet och där fortsatte vi att läsa och lyssna på poddar. Lässaldot under semestern blev fem böcker och stegmätaren visade på ca.60 (oplanerade) kilometrar.

Enligt mig är villalivet här hemma lika bra som en södernresa, men nog var det skönt att i vår mörkaste tid få värme, solljus och att bara vara. Vi bytte aldrig hotell, vi anpassade oss och var helt nöjda över semesterveckan då vi for hem. En veckas resa räckte bra. Vi fick drygt efter hunden och hunden drygt efter oss!

 

Värlsarvsstaden La Laguna

Strandpromenaden till Playa de las Arenas

Playa de las Arenas

Playa de las Arenas

Imponerad av mannen som är ut på promenad med ett ”hunddagis”.

På promenad till grannbyn Candelaria.

Basílica de la Candelaria

En av nio statyer av guanche-ledare i Candelaria.

Det första intrycket

Jag och dottern for till Teneriffa när det var den mörkaste tiden här hemma. Vi var båda förväntansfulla och hade kanske en förskönad bild av hur det skulle vara dit vi kom.

Det första intrycket vi fick av vårt boende var inte så bra. Då vi öppnade dörren till vårt hotellrum luktade det tobaksrök och unket. Vi hade all inklusive och gick ner till hotellets matsal. Vi blev placerad mitt i matkaoset det var mycket folk, skrammel och ljud. Plötsligt såg jag en man med matbrickan i händerna tappade balansen. I slowmotion såg jag honom gå vingligt framåt några meter. Till sist föll han pladask på golvet. Glassplitter och mat flög i matsalen. Mitt hjärta hoppade till och jag tänkte att han har fått en sjukdomsattack. Hotellpersonalen tog snabbt hand om honom. Då vi gick därifrån noterade vi att det varit kanske väl många alkoholhaltiga drycker på brickan.

Jag sneglade på dottern och funderade vad hon tänkte, hon sa inget och inte jag heller. Vi gick ut och tittade på närområdet. Det var ju inte på hotellet vi skulle vistas utan ute i ljuset. Enligt hotell infon var det bara 300 meter till stranden och visst fanns det en strand nära hotellet. Men stranden var stenig och havsvågorna ”dånade” in. Det var i och för sig mycket vackert och mäktigt, men det var inte en strand där det var bekvämt att sola, simma och läsa en bok på.

Vi gick tillbaka till hotellet och kollade in poolområdet. Det var helt ok men i förhållandet till antalet hotellrum så var det litet. Vi gick till buffé restaurangen och satte oss en stund. En liten familj satt bredvid vårt bord och vi hörde den norska pappan säga tröstande till sin fru ”det är bara sex dagar kvar”.

Då tog vi kontakt med resebolaget och önskade att få byta ställe. De lovade att ta kontakt senast nästa dag. Vi ”överlevde” till nästa dag i den tron att då är vi på något helt annat ställe…

Las Caletillas, Teneriffa

Las Caletillas

Playa de las Caletillas

(fortsättning följer).

Jakobs Dagar och öppna gårdar

Ifjol var jag första gången med vänner på evenemanget öppna gårdar i Skata, Jakobstad. Då hade vi privat guide av vår vän som flyttat in i ett av de många charmiga trähusen. Jag blev alldeles förtjust i miljön och de lummiga, lagom stora trädgårdarna.

Tänk att ett sådant lantligt och idylliskt ställe finns i stan med bästa läge, nära till allt t.o.m. café Skorpan och Skolparken.

Idag gick jag med min mor runt i Skata, vi pausade  och drack kaffe vid Skorpan. Min mor berättade att min farmors syster Ester bodde i Skata innan hon flyttade med sina man Jalle? till Amerika. Jag minns att min farmor Aili pratade ofta om då hon bodde i Jakobstad och jobbade på Messina café. Vi funderade var Messina caféet kunde ha funnits, var det kanske i närheten av Skata? någon som vet?

Idag var dagens bästa sällskapet, snabbesöket hos min vän i Skata och att jag fyndade en mycket fin trasmatta till villan.

Några foton från i fjol, 2016.

 

I mitt nästa liv bor jag i ett gammalt trähus i Skata och sköter om en lagom liten och lummig trädgård.

Det finns minst en skattkammare i varje kommun.

Arbetsveckan slutade med en mycket intressant dag. Jag fick delta i invigningen av Larsmos nya bibliotek. På resan till och från Larsmo hade jag givande sällskap av bibliotekspersonal från grannkommunen.

Larsmo har verkligen fått ett fint och centralt bibliotek i det nybyggda centrumhuset med namnet Equity. Ett stort vackert torg finns utanför biblioteket med många fina sittplatser och planteringar. I samma byggnad som biblioteket finns ett lunchkafé där vi bjöds på god mat.  Bibliotekets tidningssal finns passligt mellan kaféet och biblioteket.

På barnavdelningen kan barnen leka och läsa i en båt. På hyllan invid finns utklädningskläder för pirater och sjörövare 🙂  Bakom båten finns en fyr som bara skymtar på bilden. Barnens bokhylla är blå och vågformig som havet.  Nere i vänstra hörnet finns en riktig skattkista med guld och pärlor i, det är barnens lånestation!

I byggnaden finns också en konferenssal där just nu en  utställning om Equity pågår, jag hann inte ta del av utställningen men boken s/s Equity på hemligt uppdrag till Larsmo 1917 blev införskaffad.

I konferenssalen hölls bibliotekets invigningsfest. Tal hölls av flera personer bl.a. av Malin Klingenberg som påminde gästerna om läsningens många positiva inverkningar. Visste du att 6 minuters läsning minskar stresskänslor med 68 %?  Det tog jag fasta på och for på kvällen till villan och läste, bastade, njöt av naturen och det vackra sommarvädret.

Drevern Doris håller ögonen på bastubadaren.


och jag läser en av mina favoriter.

Skön sommar!

Att stå på bordet eller icke stå på bordet, det är frågan.

För ett par veckor sen var vår drever på hundutställning. Hon blev underkänd, hon vägrade stå på utställningsbordet för att bli bedömd.

När vi ställde till dotterns fest för ett par dagar sen så fick hunden vara på utsidan. Då tårtorna var färdiga förde vi dem i garage kylskåpet. Dottern tog en snabb blick över bänkarna och köksbordet och konstaterade att allt var i kylen. Hon noterade inte sista smörgåstårtan som ännu var på bordet under smörpapper.

Hon lät hunden komma in och sitta kopplad på sin matta vid terassdörren och gick själv därifrån. Då sonen kom in i köket såg han hunden stå på bordet med ett spänt koppel som nätt och jämt nådde till smörgåstårtan. Vår ”väluppfostrade” hund stod på bordet och njöt av tårtan.  När hunden noterade att hon var avslöjad blev det mycket bråttom och hon glufsade i sig så mycket som möjligt innan det var slut på det goda. Sonen tog ner hunden som var alldeles vit av smörgåsfyllning runt nosen.

Dit for den tårtan.

Nu vet vi åtminstone att vår hund kan stå på ett bord med stor kämparglöd.
Så antagligen hamnar Doris på hundutställning igen. Nu behöver vi bara träna mera.

 

Doris väntar på ”varsågod”.

 

Hemåt över isen.

Lördag morgon började jag läsa en bok som gjorde att jag fick drygt till holmen. Med isdubbar runt halsen for vi till stugan och noterade att naturen hade ändrats otroligt på en vecka. Det har varit varmt och all snö på terassen och trapporna var bortsmält. Runt bryggan som har svarta flytpontoner hade isen smält och ställvis var isen helt borta. Även runt stenar nära landkanten fanns det svarta hål. Om det inte fryser på nu så blev det vår sista vinterutflykt till holmen.

Vädret var helt vårlikt och bilden ovan kunde lika gärna vara en sommarbild. Konstaterade att vi hade tur för 4 år sen när det fanns tillräckligt med snö och vi kunde dra upp villa stockarna med skoter och släde.

Bild ovan från 19.2.2013.

Bilder nertill från 18.2.2017

och boken som fick mig ut till holmen: hemåt över isen. Den är skriven av Gunilla Linn Persson som bl.a. varit med och skrivit tv-serien skärgårdsdoktorn. Boken utspelar sig på en ö och varvas med två berättelser.

En berättelse utspelar sig 1914 då några ungdomar ska gå hem över isen efter en dans, de överraskas av en hemsk storm och de går i blindo.

Den andra berättelsen är i nutid och handlar om femtioåriga Ellinor som bor med sin far Algot, de är öns ända fastboende. På ön lever de väldigt primitivt utan el och sysslorna görs på gammalt sätt. Ellinors liv har länge gått på sparlåga men en dag dyker hennes ungdomskärlek upp på ön…

Vill du ha och/eller dela med dig av boktips kom gärna med i Facebook gruppen Vörå läser

 

 

Årets villapremiär och bryggan sjösatt eller issatt?

Denna helg inledde vi årets villasäsong, en månad senare än i fjol. Vi mätte isens tjocklek från 25 cm till 40 cm. Igår sjösatte vi bryggan. Det gick inte på räls men nu ligger den på isen. Något drag i villaspisen var det inte heller, och jag rökfyllde stugan på nolltid. Till sist hittade jag något att ta i händerna och fick ha burit ut min fjuttiga brasa på ett målarhinkslock. För en stund var vårt paradis ganska billigt (så länge stugan var rökfylld och bryggan dinglade på fel ställe).  Men sen så blev det bra igen då vi fick mat i magen och påbörjade vedarbetet och drog in den friska luften på utsidan.

Halva släkten väckte vi i morse då solen sken och en del av dem fick vi ut på isen. Med goda råd av en blivande skogshuggare tog vi ner en tall som inte var i så bra skick och stod mellan villan och bastun. Med draghjälp av skotern hade vi med en ny bastukamin, då den första flitigt använts och rostat bort.  Men idag fick ännu den gamla kaminen värma oss.

 

Sista chansen!

stolar

Idag for vi för femtefjärde gången till Hellnäsloppis och har träffat många trevliga människor. Man blir glad att se att folk hittar till en liten by mitt i sommaren då det finns en hel del evenemang att välja mellan. Igår gjorde jag mitt fynd, två par gamla trästolar.

Jag ser framemot det spännande sliparbetet. Det är roligt att se vilka färgnyanser som kan hittas på en gammal ommålad stol. Jag har en förväntan om att stolarna ska passa med sjökartan som ska upp på villa väggen. Få si.

vinsch

Jo, och maken fyndade också. Där stolarna stod igår stod en vinsch idag. Nu får vi lätt  roddbåten uppdragen på land.

gul lampa

Imorgon, onsdag 6.7 är det sista chansen att fynda på Hellnäsloppis kl.13-19. Och man kan göra fynd ännu. Saker har förts dit även de senaste dagarna. Flera försäljare har justerat priserna. T.ex. denna retrolampa säljs nu för halva priset (8,50), dvd filmer (0,25). Oanvända kläder med butikslapparna på, och gymnasieböcker kan du också hitta för halva loppispriset.

cafeSommarens nyhet på Hellnäsloppis har varit detta utecafé med försäljningsglada barn. De håller öppet även imorgon!

Nu händer det – Hellnäsloppis!

loppis00

Imorgon onsdag kl.13 öppnar dörren för årets populära byaloppis på Hellnäs uf lokal.

Loppiset hålls öppet under tiden 29.6-6.7 kl.13-19.
Första försäljningsdagen kommer det att finnas tre kassor. Betalning med pengar, ta gärna småslantar med.

På utsidan kan du fynda bl.a. Ingvor Jåfs handgjorda present och inredningsartiklar i glas, porslin och keramik upp till 50 % rabatt (29.6-2.7)

Och den som behöver en paus i loppisruljansen så kan köpa kaffi och dopp.

Adress till Hellnäs uf: lokalvägen 71, 66800 Oravais (karta finns längst ner)

Bilder från ikväll:

Tidigare inlägg från fjolåret loppis.

Hellnäs uf är fullt med allt möjligt från golv till tak. Ifall någon är intresserad av en köksspis, betjäningsdisk eller 10 st. kärrhjul ta kontakt med mig, finns i Karvat (3 km från Hellnäs loppis).

karta

Skogens guld

kantarellkorg

Ett stenkast från vår gård
kan man hitta ett som annat.

Man borde nog ta en tur till skogs oftare
och ta tillvara naturens skatter.

Både det som är ätbart
och bara njuta av allt som är vackert.

På äventyr!

En dag då jag var på väg till butiken hörde jag det prasslade i  påsarna med pantflaskor. Jag tänkte inte desto mera på det och blev överraskad av upptäckten framme vid butiken.

När jag skulle ta ut påsarna från baksätet så tittar vår sköldpadda  ut från en av dem.
Det är inte första gången som Skalman överraskar oss…

Skalman blev inte pantad, Han fick snällt komma hem tillbaka.

Loppis på Hellnäs uf

Fjolårs fynd

Just nu pågår det populära loppiset på Hellnäs uf.

Den stora lokalens alla utrymmen är fyllda
avdelningsvis med allt möjligt.
Skor, ytterkläder, väskor, sportutrustning, barnvagnar, möbler,
barnkläder, leksaker, spel, böcker, filmer, husgeråd, textiler,
mattor, prydnads föremål, elektronik, smycken, tavlor och
för att inte glömma övre våningen som är fylld med vuxenkläder.

Trevliga fynd har jag gjort varje år.
I år har det hittills blivit mest nyttosaker.
Den erfarenhet jag har av olika loppisar
har jag haft den mest lönsamma försäljningen här.
Det lämnar ju alltid en del som blir osålt och efter sortering och
bortstädning får försäljarna lämna kvar kläder etc. som hoppets stjärna hämtar.

Hittar man inget fynd, så kanske man träffar någon bekant eller
får träffa de två eldsjälarna som varje dag sitter och tar betalt på talko!
Idag träffade jag en person som konstaterade att det är ett år sen
vi senast träffades och det var just på Hellnäs loppis 🙂

Försäljarna fyller på saker varje dag så det löns att komma fler än en gång.
Välkommen på loppis till Hellnäs uf som finns i byn Karvat!
Pågår fram till onsdag 1.7 öppet kl.13-19 varje dag.

Midsommartradition i Karvat.

sommarblommor

I Karvat har vi firat midsommar i många år tillsammans.
Bysbor, personer med anknytning till byn
och andra som vill fira midsommar i Karvat kommer till festen.
En trivsam och somrig tradition.

…ge mig sinnesro…

Igår var jag på en föreläsning till Novia, ordnad av USM r.f
Temat var alkoholberoende och medberoende.

Föreläsarna var bekanta från ett tv program
som visades i höstas på SVT om medberonde Djävulsdansen.
Nu berättade paret Krantzz ärligt och modigt
om hur det var före, under och efter beroendet.

Som det lovades var det en mycket intressant föreläsning
sett ur två olika perspektiv,
från en nykter alkoholist och en medberoende.
Det blev också en intressant diskussion efteråt om vårdresurser,
behovet av att sprida kunskap etc.

Inom detta område finns det garanterat enormt arbete
som borde göras.
Men varför görs det så lite?
är ämnet tabu? det borde det inte vara,
alkoholism är en sjukdom.
Jag tycker man inte kan skylla på pengar,
jag tror (=är övertygad om)
att här finns pengar att spara om samhället
skulle arbeta betydligt mera med missbrukarproblem.

Det fanns önskemål om att paret skulle komma och föreläsa till Finland igen.
Någon i publiken kom med en bra idé
och önskade att skolelever borde få mera kunskap om missbruk
och hur det påverkar hela familjen då någon har ett missbruk.
Hoppas många nappar på idén.

Föreläsningen avslutades med dessa ord:
… ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.

Ett stort fång rosor till paret Krantzz och andra
med liknande upplevelser
som modigt berättar om sina erfarenheter
för att kunna hjälpa andra.

Ska jag rensa ogräset från gräsmattan eller ska jag kalla den för trädgård?

Någon har glömt skorna i skogen. ett skogsfynd
För ett antal år sen blev jag plötsligt en trädgårdsfantast.
Jag hade storslagna planer.
Jag planerade och planterade.

Jag var fascinerande då t.o.m. jag lyckades få något att överleva och växa till sig.
Jag stortrivdes att skapa rabatter och kunde vara ute från tidig morgon till sena kvällen. Intresset passade bra då barnen var små och lekte ute.

Tyvärr tog ogräset småningom över och så har det varit i flera år.
Egentligen är det kanske inte intresset som försvann
utan tiden räckte inte till och andra saker prioriterades.

I år började jag trädgårdsarbetet rekordtidigt, redan i mars.
Och det beror förstås på att jag har tid och möjlighet.
Med trädgårdsax och såg har jag röjt slyn i skogsbrynet.
Jag har hittat trevliga saker som barnen glömt efter sig,
när de var små och några skostorlekar mindre.

Då man är ute i tid är det lätt att få bort ogräset.
Det skulle vara roligt att få en balans i trädgården.
Istället för allt eller inget.
Vem vet.
Kanske jag får till det.

Den gren som böjer sig är bättre än den som knäcks.

 

 

Plötsligt blev ens egna bekymmer obetydliga

hjärta

Ikväll var jag till Bennäs och lyssnade till Nada Nords ordförande,
som bl.a. varit med hjälpsändningar för att bistå Syriens flyktingar.
En modig kvinna, resorna var inte riskfria.

Många tragiska och fasansfulla berättelser hade hon tagit del av.
Plötsligt blev ens egna bekymmer obetydliga.

Hon berättade också om hopp
de kunde ge till traumatiserade människor som förlorat allt.
Genom att visa att någon bryr sig.

Runt om oss,
här i vårt land
har vi också flyktingar som var och en av oss kan göra något för.
Ett vänligt leende,
en enkel handling,
kan ha stor betydelse.

Alla kan inte göra stora saker.
Men alla kan göra små saker med stor kärlek.
Vänliga ord kan vara små och enkla att uttala,
men de ekar i oändlighet.  Moder Teresa

Man tager vad man haver

hälsobollar

(ca.) Recept på hälsobollar, 30 st.

Rör ihop
5 msk kallpressad kokosolja
5 msk mjukt smör
3 msk honung
1 iskub rå havtornsaft

Blanda och sätt i ”röran”
½ dl hackade pumpafrö
½ dl hackade solrosfrö
3 dl havregryn
1 dl mandelmjöl
2 msk kakao
1 tsk vaniljsocker

Rulla till bollar och strö kokosflingor på.
Kyl ner en stund så stelnar ingredienserna.

Länktips:
http://matkalkyl.se/
Här får man information om t.ex.  näringsinnehåll i olika livsmedel.

Människans bästa vän.

Båttur

Idag blir vår Drever Doris 2 år.

Vi funderade många år på att skaffa hund.
Och vi kom alltid fram till
att hundliv passade inte oss.

Dels på grund av allergier.
Och
vågade vi lita på att barnen
skulle klara en stor del av skötseln
som de dyrt och heligt lovade?

Men så kom dagen
då vi gav barnen lov att skaffa hund.
Med vissa villkor.
De skulle vara med i betalningen
av hunden och omkostnader.

En skötselplan gjordes.
Vi funderade också på hur vi gör då
värnplikt och studier kommer emot.

Doris är vald att passa vår familj.
Vi ville ha en jakt, promenad och sällskapshund.
En bysbo tipsade om en bra uppfödare.
Som dessutom hade valpar på kommande.

Vi fick hem Doris lagom till sommarlovet.
Vi har inte ångrat en dag att vi skaffat hund.
Doris ger oss mycket glädje
och får oss alltid att må bättre.